Ingelas liv - En vinglig väg

Den sög kan man säga. Trött, tröttare än tröttas efter att ha haft svårt att somna igår kväll. Somnade nån gång vid halv 2 tiden och det känns. Det tokringde som vanligt på jobbet en måndag. Men det var kul att träffa alla glada ansikten. Åt lunch med Berit och Anette på sushihaket runt hörnan. Där har det varit stängt hela sommaren för ombyggnad så gissa om vi var sugna på sushi. Ombyggnationen vart jättebra. Barbord utmed fönstren så att man kan sitta och titta ut om man äter själv. Min fd chef var och hälsade på som hastigast. Jag saknar henne oerhört mycket. Hoppas att vi snart jobbar tillsammans igen. Saknade Carro på jobbet. Vi har så roligt tillsammans att det märks när hon är borta. Hon kommer imorgon ;-)

Jag fick en inbjudan idag till en tjejmiddag hos Bettan igen... Tack gumman för att du fixar. Du är bäst.

Vad jag inte tycker om denna dag är att man pressar Susanna Kallur att svara på varför hon ramlade. Guud hon var ju ledsen. Måste dessa reportrar vara som gamar?? Give folks a break. Intervjun skulle bli mycket bättre om hon fått vila sig en stund. Eller är det så att vi njuter av att se folk gråta? Vad vet jag, känns inte som jag kan stå för det iallafall.

Efter jobbet idag kom min svåger Mattias från Väsby för att fika och hämta DVD-filmer som vi lånat för länge sedan.
Trevligt med en pratstund. Han hade varit på semester i Bossnien och Kroatien med kompisar därifrån. Innehållsrika berättelser som vanligt. Pratade lite data då Daniel funderar på att köpa en bärbar vid lön.

I väntan på att Mats och Danne kommer hem är det dags att laga till lite att äta. Det märks att vi haft semester. Middag vid halv 8!!! Det är ju bara jag som arbetar nu. De andra är fortfarande sjukskrivna/sommarlovslediga. Barnen börjar skolan på torsdag den 21. Äntligen, kanske kan det bli lite ordning igen...

Spisen väntar.....