Ingelas liv - En vinglig väg

Ja, så är då påsken över. Hela familjen var samlad, ja det vill säga jag, gubben och våra tonåringar. Vi hade bästa vintervädret hela påsken förutom fredagen då det blåste snålt och snöade lite men solen tittade fram lite då och då. Många stunder på trappen med näsan i solen har det blivit. Fick för mig att ge killarna sina påskägg på fredagen istället. För att få ut mina film-tittande barn så gömde jag äggen utomhus men tänkte ju inte på att jag lämnade fotspår efter mig, hahah. Det vart busenkelt att hitta äggen men barnen kom ut i alla fall och de vart glada för innehållet.  Påskafton vart det ägg och lax och gott vin. Drog ut familjen på en riktig skogspromenad på påskdagen. Vi gick i skogar och på vägar och sammanlagt så gick vi säkert 1 mil. Hittade flertalet hus i skogen en bra bit på väg tillbaka till vår lilla by som var helt övergivna. Synd. I dessa stugor kan man verkligen göra vad man vill utan att någon ser eller hör. Ruggigt, skulle aldrig vilja bo så öde.

Det finns en del stugor till salu i vårt lilla samhälle och någon skall bygga nytt på en köpt tomt.. Det ska bli kul och se vilka nya grannar man får. Måste gå in och glutta lite och se hur folk har haft det i sina hus på mäklarsidorna.

Har även funderat en del över alla artiklar om denna "tyska" som ev har mördat barnen i Arboga och skadat deras mamma. Jag är ganska säker på att det är hon som gjort denna handling. Efter att ha följt denna historia i Aftonbladet så kan man ju konstatera att hon inte har alla celler på plats. Snälla människa, man blir sviken. Det tillhör vardagen. Din fd pojkvän har tröttnat och träffat en annan. Man får resa på sig och gå vidare helt enkelt. Annars finns det ju massor av kuratorer och psykologer som älskar att prata om andras liv och leverne och ge råd om de grejor man inte tänkt på tidigare, som att förhållanden tar SLUT. Det kanske vore något för henne. Vad tror du ??

Och imorgon så är det tillbaka till verkligheten igen. Nu väntar badet. Ha det gott..../ ingela

Idag började mitt liv som vanligt nuförtiden. Min underbara yngsta son vägrar lyssna och är allmänt nego. Otrevlig morgonhumör är bara en försmak av vad denna dagen förväntas att bli.

Åkte till jobbet fast jag borde vara hemma, bokade ett möte som behövdes och fick bort en sån där måste-görakänsla och det kändes bra. Träffade min allra bästa vän och hennes dotter i Kista och käkade världens godaste lunch Ceasarsallad med parmaskinka Tack Maddis och Nina för tipset. Gick runt i Kista och handlade lite till påskäggen. En liten speciell grej till Danne för att du alltid finns där för mig, min älskade son.

Väl hemma så läser jag Maddis blogg och hon tycker att jag är värdefull bara genom att vara JAG. Tack vännen, det är bland det finaste någon sagt till mig på länge. De orden behövde jag verkligen för min underbara Robin rusar genom huset och bara är frustrerad över något men vägrar och prata med mig. PRATA MED MIG, snälla Robin. Jag vill ju bara hjälpa dig. Tro mig, livet är ett helvete ibland med det går faktiskt över, och det går fortare över om man kan prata om det. Men varför lyssna på mig? Jag är ju bara en mamma och henne kan man tydligen behandla hur man vill.  Men snäll som jag är så väntar jag till det värsta har lagt sig för då brukar ju allt lösa sig. Fick också precis veta av Mickis att jag är bäst.

Tack Ingela, du är bäst glöm aldrig det. Så skrev hon. Tack så mycket. Väntar på att Matte skall komma nu så att vi får åka till landet. P.S Jag är lite engagerad i alla skrivelser om ombyggnationen av  Husby. Jag har lite blandade känslor om detta. Det är ju synd om de som inte får någon annan bra bostad att bo i men värdet på mitt radhus stiger om Husby blir fixat. Som sagt, lite kluvet. Och var ska mina barn bo när de ska flytta hemifrån? Kommer de att ha råd att flytta hemifrån? Hoppas det......

Till alla därute en jättetrevlig påsk

Kramar Ingela

Kan någon förklara för mig varför solen en stunden lyser för att sedan bege sig bakom stora fula snömoln. Onsdagens väder går till historien. Tror att solen och snön hade nåt slags krig om vem som skulle ha flest gånger. Utanför mitt fönster på jobbet kunde jag iallafall räkna till 4 olika gånger som det snöade med solglimtar emellan.
Varför försvann våren? Eller kommer den inte alls?

Ni kommer inte att tro mig men jag är såå stolt över att ha kunnat åstadkomma detta. Har länge tänkt på detta och nu äntligen. Jag ska försöka dela med mig av min vardag så gott det nu Har haft en tid då jag varit så nere av alla förkylningar och annat jota runt omkring en. Alla på jobbet snorar. Varför går man inte hem?? Varför måste man vara sjuk egentligen? Det kostar pengar, det är tråkigt att vara hemma och framför allt är det ingen som pysslar om en. Nog för idag. Kram på Er där ute

Jag heter Ingela, är 43 år och tvåbarnsmamma och sambo sedan väldigt länge. Jag tror att vi hunnit med över 20 år. Två grabbar har jag på 13 och 17 år. Min 13-åring har precis fått diagnos Aspberger vilket vi har förstått länge egentligen. Mina intressen är musik, jag sjunger i kör. Jag läser gärna en bra bok. Gillar bilar och kör gärna själv (säkrast då). Sedan umgås jag med mina vänner så fort jag har tid. Välkommen till mitt liv i skrift och bilder